Vikten av att prata om och ta hänsyn till användarupplevelsen är för de flesta av oss numera en självklarhet. Att utveckla någonting som uppfyller användarnas behov är en given grundsten till ett framgångsrikt projekt. Någonting som dock inte ses som lika självklart är att lyssna till vad de utvecklare som ska bygga, vidareutveckla eller förvalta en tjänst har för synpunkter. Hur föredrar de att jobba? Hur vill de kunna ta del av ny information och med vilken teknik arbetar de helst? Hur ser processen ut för att välja vilken teknik som skall användas och vad kan ses som avgörande faktorer? Finns det varningsflaggor som får oss att överhuvudtaget inte vilja arbeta med en viss teknik?

Utvecklaren kanske inte är den som fattar det slutgiltiga beslutet om vilken teknik som skall användas men hen är förhoppningsvis alltid rådgivande. En teknik som ingen vill arbeta med kommer aldrig att slå stort. Ett dåligt teknikval kan dessutom ge negativa konsekvenser som i värsta fall sträcker sig flera år in i framtiden om det t.ex. blir svårt att rekrytera talanger som vill arbeta med den teknik man investerat i. Om vi antar att vi alla är ute efter att göra bra saker, som används, måste målet vara att även utvecklarmiljön ska vara en behovsdriven upplevelse. Inom ramen för projektet Egendata, på uppdrag av Jobtech dev, genomförde vi en studie kring utvecklarperspektivet. Målsättningen var att ta reda på mer om detta, ofta nedprioriterade område, som en del i att kunna ta fram en tjänst som faktiskt används. Kort sagt - hur ska vi arbeta för att andra utvecklare ska vilja använda det vi gör? Studien bestod av en kvalitativ och en kvantitativ del. Den första delen utgjordes av djupintervjuer med fem utvecklare av olika erfarenhet och bakgrund inom både privat och offentlig sektor. För den kvantitativa delen skapades en enkät som besvarades av 50 personer aktiva i Facebookgruppen Kodapor.

Någonting som blev väldigt tydligt var att arbetet följer ett tydligt flöde där det första steget består av research. Hur denna research bedrivs verkar variera med hur lång erfarenhet någon har inom yrket. De flesta vill dock initialt få en form av övergripande bild av hur det fungerar för att sedan bli mer konkreta och se faktiska tillämpningar för att själva kunna komma igång och testa. Typen av medium, t. ex. demo, kod, video, bör väljas med omsorg beroende på vilken målgrupp som ska nås. Dokumentationen ses överlag som den allra viktigaste faktorn för hur lätt respektive svårt det är att lära sig en ny teknik. Tillgång till tydliga exempel och tutorials är även de avgörande. Det underlättar om dokumentationen följer en standard med tydlig struktur. Detta gör det lättare att hitta rätt då du söker efter någonting specifikt.

För att generalisera framstår gruppen utvecklare som utpräglade “problemlösare” där valet av en viss teknik till stor del baseras på vad hen tror kommer lösa ett problem på bäst sätt. Denna avvägning i kombination med bland annat kodkvalitet, fungerande versionshantering och hur väl testad koden är, är exempel på avgörande faktorer för vilken teknik någon väljer att använda. Varningsflaggor som bidrar till att inte välja en viss teknik kan istället vara bristfällig dokumentation eller att den ger intryck av att vara dåligt underhållen. Om det finns många obesvarade frågor/issues är en annan viktig aspekt eftersom det signalerar att det kan vara svårt att få svar på sina egna frågor.

Det som kännetecknar en bra upplevelse är dels hur lång tid det tar att bygga någonting som faktiskt fungerar men också känslan av att komma in i ett flow där arbetet flyter på och är roligt. Bilden av utvecklaren som problemlösare förstärks av att det vanligaste svaret på vad som gör hen extra nöjd kan kopplas till innovation och nya idéer: att kunna lösa problem på ett nytt och bättre sätt.